fröken larsson

Gårkvällen blev inte alls som planerat när festen helt plötsligt lyste med sin frånvaro, men Jenny och Malin var inte bittra för det! Vi fnissade ganska mycket vilket iofs inte är något ovanligt when it comes to oss två, sen försökte jag genom telefonkontakt tala om för Sanna att jag ville att hon skulle följa med till Cromwell, men eftersom Sanna inte precis var i sitt mest sinnesnärvarande tillstånd så gick inte budskapet fram riktigt, jag fick ge upp hoppet om Sanna eftersom hon bara skrattade oavbrutet i telefon och sa fyra gånger "jag är på toa nu"

På väg till Cromwell kommer en trevlig Björn gående och bjuder in oss på förfest, ja tack säger vi så klart och följer med. På förfesten träffar vi "Stockholmarn" (väldigt trevlig kille som jag tyvärr aldrig registrerade namnet på) livade upp kvällen med sin närvaro. "Elle?" hahaha klockren kille. Nån var väldigt generös och sa ca tio gånger "ta öl, ta öl!" nu är ju inte öl riktigt min grej eftersom jag helt enkelt inte dricker det men funderade lite på att göra som han sa och ta med mig ett lager och sälja dyrt till fjortisar på stan och typ tjäna mucho på det, men sen tänkte jag att nej jag är ju en bra människa så, nej kanske inte. Vi kände dock att vi inte var riktigt önskade där av två tjejer som såg väldigt sura ut nånstans under allt peroxidblonderat hår, lite sådär "oh no nu kanske vi inte är snyggast på festen längre, jaaag vet vi försöker mörda dom med blicken" så vi gick ganska snart, I'm not a trouble-maker i onödan liksom.

"Men alltså vi kommer inte in på otten på lördagar, vi har inte åldern inne"
"Va?! nej jag är inte från idre!"

Malin lekte våghals och tog ett skutt över staketet till Cromwell för som hon sa "jag är ju faktiskt väldigt bra på att hoppa." Väl inne var det över förväntan, fast jag kände mig lite ehh.. what?! över 35-åriga invandrarmannen som hade tagit sikte på mig. Why god why går män i den åldern ut och försöker ragga 18-19 åriga tjejer på uteställen? Don't even bother säger jag bara.

Lyckan var ju fullständig när jag halv tre hittar min kära lilla Sanna i baren, wohoou tänkte jag och skulle hoppa på henne, problemet var bara att det var en kant i vägen, självklart samma kant som jag ALLTID snubblar på inne på Cromwell. varför, liksom? Nån vill mig nåt ont genom att skapa den där kanten

Vilken tur Malin att vi verkligen hade kommit igång när vi skulle gå hem och sova. "Vaaarför ville dom inte FÖLJA MED OSS HEEM?" att vara högljudd är verkligen underskattat, haha



Back to old design på bloggen, det var bättre förr.. håhåjaja