fröken larsson

nu när jag satt här i min ensamhet och lyssnade på Smokie - I just died in your arms tonight så kom jag på att jag kommer ju aldrig tillbaka till skolan mer. känner mig nästan lite gråtmild. jag hade ju skitkul på Haga. eller det kanske jag inte alltid hade, var ju tvungen att plugga och så men såhär i efterhand känns det som om vi mest satt och hängde och snackade skit i trapphallen. det var ju mysigt, kolla bara på den här bilden från lucia. titta bara på julgranen och juldekorationerna på trappan, det var ju faktiskt skitfint men det tänkte jag inte direkt på då. men det var så soft att gå i skolan. jag är inte redo för den här stora världen, buhu.

det lustiga är att när jag tänker på att jag kommer sakna haga lite så är det alltid samma person som känns extra sorligt. konstigt för egentligen kände jag inte den personen mer än ytligt längre efter tvåan men ändå, det är konstigt vad man minns som man trodde man glömde bort nånstans på vägen..