fröken larsson

satt här och läste igenom lite bloggar och kom på att jag känner en sån där person som allting ALLTID går bra för. det spelar ingen roll vad den här personen åtar sig att göra, det är liksom alltid solsken, aldrig regn, bara trevliga människor i omgivningen och bara allmän succé liksom. inte för att jag missunnar den här personen det eller nåt , gud nej, jag är en bra människa, men kan inte jag få lite av den där stjärnglansen? jämt när jag ska göra nåt är det spöregn, obehagliga personer av manligt kön, saker går sönder osv. jag har helt enkelt inte turen på min sida. jag lyckas inte glida genom livet med stoltheten i behov heller liksom. titta bara på i fredags, ett bra exempel. ångest, ångest.

MALIN! du har en mobil för att svara i den! det här ska du fan inte komma lindrigt undan med unga dam. vänta bara tills du kommer hem, då blir det smisk