ofullständigt?

nu är jag stuck i dom där vad-ska-det-bli-av-mitt-liv-tankarna igen.
hatar när man fastnar i negativa tankemönster.

börjar bli lite trött på att ha en "osäker" tillvaro men samtidigt, jag skulle aldrig orka bli fast på nåt tråkigt 8-5 jobb och bara sucka varenda dag när man ska iväg till jobbet som S gör på mornarna..

man får väl ta det som det kommer och se om det blir som jag vill.
eller om jag får börja tänka om till hösten..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback