fröken larsson

jag hatar mina dåliga dagar. och jag blir så trött för jag trodde fan det skulle gå bra idag.
men sen när jag stod i kassan själv så känner jag hur det börjar krampa i magen, jag blir kallsvettig och yr, tårar i ögonen och bara tänker helvete jag är helt själv här. ropar i högtalarna på personal och så fort erik kommer in så går jag in bakom och sätter mig på golvet och bara fattar inte hur jag ska orka fem timmar till. fick inte tag på någon som kunde hoppa in och bara visste att om en timme går andra kassatjejen hem och jag blir ensam och paniken blir bara värre. jag typ bara mumlar nåt och går ner i omklädningsrummet och tårarna rinner hela tiden och jag kan inte sluta andas skitfort och så blir jag bara ännu mer uppstressad..

som tur är har jag en jättesnäll pojkvän som kommer och är där med mig tills jag slutar på kvällen. min underbara äskling. och ola som sa att han kunde komma ut till mig och täcka upp om det blev värre. jag vet ju att allt löser sig men när jag känner att jag börjar krascha och jag bara vet att det inte finns en enda som kan komma in och jobba så svartnar det för hela synen på mig..

jag är inte som jag brukar längre..
hate it..